Mitt liv

Skolan

Rosenholmsskolan

Efter lekis började jag på Rosenholmsskolan. Pappa var rektor och mamma var lärare, så jag var en ganska välartad elev. Jag gick i en väldigt bra klass och vi hade bra lärare. På lågstadiet hade vi Vera Aurand, som alla älskade. Det var morgonpsalm och ordning och reda. På mellanstadiet hade vi May-Sofie Olsson, som det också var ordning och reda med. Enda pricken i protokollet var när jag sköt iväg ett jättestort suddgummi från nedersta bänkrad som landande mitt på katedern, precis framför May-Sofie. Jag erkände direkt, så det blev inget större väsen av det hela.

På somrarna spelade vi landhockey och det var alltid krig om att få de bästa klubborna. På vintrarna hade vi krig om snöberget, normalt sett var det sexorna (de äldsta eleverna) som dominerade (skäms på dig von Knorring som bara gav dig på mig och inte någon i din storlek :).

Jag hade vissa idrottsliga framgångar och tog guld i terränglöpning två år i rad samt vann längdhoppet.

Enda tråkiga minnet från Rosenholmsskolan var när Lille dog. Lille var granne till oss och var min bästa lekkamrat och han fick cancer när han bara var 9 år.

Centralskolan

Om Rosenholmsskolan var lugn, så började väl mina snedvridna tendenser komma fram under högstadietiden på Centralskolan, speciellt under sista året. Centralskolan ligger i Nässjö, vilket innebar att jag var tvungen att pendla i buss varje dag.

Efter många timmars teknikundervisning med Murre Sprätt, biologi med Eva-Lisa Hellman-Carlsson, geografi med, matte med Sven-Erik Olsson, samhällskunskap med Britt-Inger Broberg, engelska med Nils Carstensen, tyska med Bodil Lindomborg och geografi med Arne Enwall, bestämde min medbrottsling Thomas Ahnström och jag oss för att ge ut en undergroundtidning, HOT (du kan läsa alla numren här). Vi lade ut villospår och skyllde på tjejerna i åttan och ingen visste att det var vi som gett ut den. Tidningen nådde en viss kultstatus på skolan.

Hastigt och för min del olustigt fick jag ansvaret för att designa vår SUCK t-shirt (SUCK är ett alternativ till det militära uttrycket MUCK). Det blev en teckning på en släggkastare, vars arm lossnar då han kastar iväg en bäverskalle (som kuriosa kan nämnas att rektorns smeknamn var just detta gnagarnamn, möjligen hade han fått det tack vare sitt imponerande tandgarnityr).

Brinellskolan

Det här var helt klart min bästa tid som studerande. Jag hade naturligtvis sökt till teknisk linje, och jag hamnade i en fantastisk klass på Brinellskolan i Nässjö med Barbro 'Babsan' Lindgren som klassföreståndare och klasskamrater som Stålet, Bizarrpersson, Uffe Jansson, Sjöstrand, Jung, Isbjörnen, Einarsson med många flera. Liksom Sjöstrand hade jag valt elteknisk inriktning, men efter första lektionen med Arne bytte vi blixtfort till maskinteknisk inriktning, ett i efterhand helt riktigt val. Ahnström stannade kvar vilket gjorde att han blev mer eller mindre galen.

Det började odlas en Babar-kult kring mig. Babar, tygelefanten med den kraftfulla snabel, o hell dig. Jag kan komma på flera incidenter:

• Mitt porträtt på Babar som fick ersätta fotot på Berzelius under en hel termin i kemisalen.

• Stålet som nästan ritat färdigt en Babar (betarna fattades) på svarta tavlan då läraren Thomas kom in och trodde att ritningen föreställde något annat).

• Planschen som annonserade diskoteket 'Babar OverDrive' som jag gjorde tillsammans med Sjöstrand.

Vad kan man säga? Det förekom överljussnurrar i klassrummen, okontrollerade skrik och på teknologilektionerna utvecklade Sjöstrand och jag EPUT - Eternal Phase Universal Theory. Mellan lektionerna förbättrade vi ordspråken i våra kalendrar (*BILD*). Men pluggade vi inget då? Jodå, trots en hel del flummande och tramsande så spårade det aldrig ur.

När jag gick andra året på Brinellskolan höll jag på med en del kemiexperiment, det handlade om snabbt syrebrukande blandningar som normalt sett brukar klassificeras som hemmagjorda bomber. Efter en mindre missräkning, då jag försökte göra hålet i stålröret för antändning EFTER att jag fyllt det med kemikalier, exploderade röret på nära håll och gav mig ett antal djupa köttsår på mage och ben. Det kunde ha gått riktigt illa, men jag hade turen med mig och det enda bestående från olyckan är ett 40-tal grova stygn. Babsan gav mig en trea i kemi, trots missen, och jag fick en stor uppstoppad Babar av klasskamraterna (den bor hemma hos föräldrarna nu).

Jag tog körkort och efter att ha gjort åt 200 kg blästersand på pappas gamla SAAB 99, så avskrev vi planerna på att någonsin få någon ordning på den bilen. Istället fick jag köra omkring i farfars Volvo 360 GLT.

Under sista året på T började jag styrketräna tillsammans med Uffe Jansson och sprang regelbundet för att hålla mig i form. Jag tränade hårt för att bli '100 kg-mannen', vilket syftade på att lyfta 100 kg i bänkpress.

Hmmm... Hoppas det blir en klassåterträff någon gång. Skulle vara kul att se vad det blivit av alla.

Högskolan i Skövde

Efter att ha tagit studenten sökte jag och kom in på Exportingenjörslinjen på Högskolan i Skövde. Första året var full fart med mycket grundläggande kurser i matematik m m. Min brorsa hade studerat på HiS före mig, och det stod snart klart att han varit en ganska stor festare. Själv höll jag dock betydligt lägre profil.

Under andra året började vi läsa stora mängder tyska, jag hade motivationsproblem och hamnade efter. Det gick så långt att jag hörde mig för om jobb - jag ville ha något annat att göra. Räddningen kom på sommaren 1994 då jag fick sommarjobb på Saab Dynamics i Jönköping. Under min handledare Kjell Gunnarsson upptäckte hur bra det var att kunna saker.

När höstterminen började hade jag dock hamnat på efterkälken, och jag fick inte ut mitt studiebidrag. Ett tillfället lån från mamma och pappa löste det den gången, och efter att ha klarat ett gäng tentor började studiebidragen trilla in igen.

Jag hade ett tufft program de två sista åren, jag läste in mycket av tyskan och gick in hårt för de nya ämnena. Jag lyckades få bra betyg i de flesta ämnen och även läsa en del extrakurser.

Mina bästa studiekamrater i Skövde var Christer, Jocke och Ullberg. Vi brukade göra grupparbetena tillsammans, bland annat gjorde vi en analys av organisationen på tändsticksfabriken i Tidaholm. Det fanns en hel drös sköna typer i vår klass och det skulle vara kul med en ny klassfest.

Under tiden i Skövde fortsatte jag styrketräna (och lyckade ta 105 kg i bänkpress, vilket fortfarande är mitt personliga rekord) och löpträna (Billingebacken är hård men rättvis).

Under min studietid i Skövde bytte jag bil två gånger. Min första 'egna' bil var en Volkswagen 1200 -64 med 6-volts elsystem som hade svåra problem att komma igång. Denna gav upphov till min första parkeringsbot, som jag dock bestred och faktiskt vann (enda gången det hänt mig). Bilen var dock föga praktisk så jag sålde den och köpte en SAAB 900 GL - 84 istället. Detta var en billig och pålitlig bil som jag nästan ångrar att jag sålde.

Min VW 1200 med 64 hk

Läs mer här: < De första stapplande åren | Tidaholm >